Ljuvliga morogn. Frukosten är slut och kaffet är uppdrucket. Här satt jag ensam tillsammans med några gamla tidnigar, ett värmeljus och en envis orkidée. Det är precis så dagar startar bäst. Precis såhär skall allt vakna till liv. Stilla, tyst och med ett lugn. Bara för att få igång allt i ett perfekt tempo tills den är klarvaken och hänger med på snabba vändningar. Klarar tvära kast, och klarar tänka alert. För att sedan, mjuka ner när kvällen kommer igen, sitta och fascineras av det man har samtidigt som mörkret kryper inpå och ljusen åter tänds.
En dag
