Ja, det är här vi är. Det är en jättefin morgon. Jag ser solen mot den vita fasaden, ett spegelblankt vatten och några färgglada och morgonpigga golfare. Jag vaknade tidigt idag också, det gör jag tydligen med eller utan barn. Nu när vi äntligen skulle sova ut. Men det gör inget. Inget alls faktiskt, inte när man får gå en morgonpromenad här.
Det är i så fantastiskt fint skick också, det finns inte en skråma på fasaden och guldet är putsat. Alla detaljer väl väl valda och helt plötsligt mitt i en annan mening kommer det – åhh det är så fint här!!! Sen går vi tillbaka till vart vi var för att sedan trilla dit igen.
Vi är i en saga nu. Och jag vill inte läsa sista sidan än.
