TJEJKVÄLL OCH GAMMAL VÄNSKAP

Igår. Vilken kväll. Fast jag visste det. Det är underbart att träffa gamla vänner såhär. Tänk vad mycket man har gått igenom när man har känt varandra under så många år. Vi var inte tysta många sekunder och borden bredvid tittade snett ibland när framförallt Cecilia får sina underbara gapskratt.

Vi satt först på ett och samma Café så länge att vi helt plötsligt kom på hur alla fikagäster hade bytts ut mot uppklädda helgmatgäster och några årtionden äldre. Vart i hela fridens namn tog tre timmar vägen. Det var det vi undrade.

Vi bestämde oss för att gå och hälsa på en av tjejernas pyttelilla lillebror. Han dendär snälla fast, ni vet, lillebror. Hur snäll han än var tycker tjejer som är 15 år att småbröder är rätt ivägen.  Döm om min förvåning när dendär lilla lillebrodern var 30 trettio år nu! Hur kan det bli så? Jag är ju också 30 typ. Fattar inget. Där satt vi iallfall i någon timma där den lilla lillebrodern världsvant bjöd på vin och påminde oss om saker vi ville, och inte ville komma ihåg.

Vi gick ner mot stan och igen och åt och drack gott och summerade för femtioelfte gången att det var underbart att ses. Tänk att vi har känt varandra så länge. Och tänk vad mycket vi har delat tillsammans. Nu är allt uppe i minnet igen och det känns fantastiskt.

Vad vill jag säga med detta tro?

Ja, inte skryta om vänskap iallafall. För kärlek och vänskap är oskrytsam. Men kanske att om ni saknar någon eller tänker på en gammal vän, och kanske vill säga något till den,  så är det ganska enkelt att skicka iväg ett litet meddelande, ev boka en tågbiljett och sedan ta en kaffe på ett fik några timmar. Och jag kan nästan lova er att ni kommer bli fyllda av kärlek, skratt och glada minnen.

Ha en skön söndag