INTERIOR I FAMILY I PHOTOGRAPHY I FASHION I LIFESTYLE
Ingen har missat vårens superheta färg hoppas jag. Ja, men tänk om någon liksom skulle fråga – så står man där. Det är viktiga saker vi snackar om.
Rosa är det.
Vet ni vad höstens kommer bli då??
Orange.
Kom i håg vart ni läste det först! :)
Jag satt och skulle administrera min gamla Facbooksida för Villa Sjöhaga. Den kommer avslutas i helgen. Jag har tänkt stänga den sidan ett tag och när jag äntligen bestämde mig, kunde jag inte, för det var någon säkerhetsspärr som stoppade mig. Men nu skall det alltså försvinna snart säger den sociala mediajätten (Facebook).
Hur som haver
Jag satt och gick igenom några av mina inlägg där (som var från 2012/2013) och vet ni, efter några inlägg störde jag mig nästan på migsjälv. Kan jag inte sluta vara så j’kla -käckt- glad?!!
Men som tur är samlade jag mig snabbt. Inte hade jag velat läsa en massa tråkigheter och negativa saker, egenligen.
Inte alls!!
Jag är glad, och faktiskt ganska stolt över att försöka hålla vardagen så positiv och fin jag kan. För mig är det en tillgång. För några år sedan hade jag vardagen som en slags transportsträcka till helgen. Som så många andra. Och, så vill jag inte leva.
Det var när liten kom till oss som han ändrade mitt sätt att se på saker. Fast även bloggen är en stor positiv orsak, som har hjälp mig att tänka vardagen mer i fina bilder, små positiva meningar och rosmarinkvistar på maten.
Har tänkt mer och mer på att det kanske skulle vara roligt för er att få känna mig lite mer bakom. Då skulle ni ganska snart inse att även om jag är noggrann och fruktasnvärt ordningsam så finns en hel drös av paradoxala drag och tar mig inte alls på något stort allvar. Tvärt om. Jag skall försöka sätta ihop ett inlägg till er om detta, så ni nya följare kan få en liten chans att lära känna mig, Hanna. Bakom.
Jag är fantastiskt glad över er som följer min sida och att ni är så snälla mot mig. Klart mitt liv inte är bättre än någon annans, men jag försöker. Försöker att fånga dagarna och njuta av små små saker. Som en piggelinglass eller en löptur som just nu står på schemat. Eller skall jag vänta med glassen som en belöning kanske.
Jo så får det bli.
Ibland behövs inte mycket. Det gäller bara att se det så.
Ni börjar lära er våra helgrutiner nu va.
Det är en lång seriösfrukost och pyjamaskillar. Vilket bra ord. Seriösfrukost. Smakar ju gott redan innan man har börjat äta ju.
Jag gillar absolut inte vad som händer utanför dörren, men det känns, i och för sig, lite extra gott med den stora koppen tea i handen nu. Tur vi fick bort alla kvistar i trädgården igår. Hjälp, vad det blåser!
Vet ni denna helgen är lite spännande. Jag har fått hem nordens vackraste tjej från ett av våra grannland till stan för att hon bara måste träffa en annan polare till mig. En kille. Ni förstår va. Det är en date på gång. Undra vad jag har gjort. Fast jag gillar det ändå på något sätt.
Och.
Det är ju också alltid en början.
Det är torsdagskväll. Och jag är ledig i morgon.
Därmed Torsdagsfredag.
Eller halvfredag.
Hur mycket kan man krångla till en vardagshelgkväll egentligen? Sitter jag här och funderar över fler ordformuleringar rinner ju bästkvällen ifrån mig. Bäst att sluta. Vad det än är för dag, så blir händerna helgfina idag. Det hör liksom till.
Idag har jag och kidsen varit på en riktigt mysig lekdate. Ni vet en sån som mammorna egentligen vill träffas – men att mammorna sedan tittar på varandra och blir varma i kroppen när man gör barnen säga att det är roligt att leka med dig. Och Baloo. Han är nog världens goaste hund.
Ibland får man nypa sig i armen en smula. Jag har precis fått höra att ett stort Nordisk Kompani som finns i Stockholm och Göteborg vill använda några av mina bilder i deras påskutskick.
NK liksom.
Ibland blir man bara så glad. Det kanske kan ändra sig på vägen, vad vet jag. Men just nu är jag glad att det över huvudtaget har varit uppe på tapeten. Här får ni några av bilderna på senaste uppdraget.
Helt galet
och
Jag är oerhört glad att ni verkar gilla det jag gör och brinner för. Tack <3
Alla produkterna i detta inlägg finns – här
Morning
Tänk att man kan få starta en söndagmorgon såhär – insvept i ett täcke och blickandes över land och hav.
Från var jag står nu, men den klara morgon som bjuds, kan jag se till väderöarna. Det är långt och det får bli den kommande veckans minnesbild. Lyft blicken och se möjligheterna som kommer.
Men nu först en söndag. En söndag på västkusten för att ladda batterier. Det behöver vi alla göra ibland. Gärna insvept i ett täcke med milsvidd utsikt också. Men det sista är inte nödvändigt.
Ni känner vad det är som håller på att hända va. Det är ljust på morgonen – det är ljust längre fram på kvällen. Och. Numera är jag ingen storkonsumerare på kronljus. Den tiden är på väg att fara förbi, och nu är det dags att börja andas in lite vårluft. Fylla kroppen med energi och fylla kroppen med massa glada känslor. Själv är jag som en explossion av känslor.
Fast vad jag gillar det!
Ja det blev verkligen en fin start. Vi kunde inte väcka honom med vår skönsång precis. Men det hade vi inte trott heller. Inte ens en liten stund. Nej. Han sprattlade ut från sitt rum vid sex och hans föräldrar kastade sig ner och skar upp hans favorit.
Drömtårta.
En liten bit med tre små ljus och lite mjölk med sugrör, två flaggor och paket under armarna. Han sjöng för sig själv och lät berätta många gånger för oss:
denna tåta jag tyyyycke ommmm!
Liten fick självklart också en drömtårtefrukost. Fast utan ljus då. Så där satt vi allihop i hans säng, lite småleendes och njöt att av att se de små som såg sådär gnistrande lyckliga ut (som barn tydligen gör när de får äta tårta till frukost i sängen) och pratade om hur hur fort allt går. Han var ju pytteliten alldeles nyss.
Sen blev det paketöppning också. Såklart.
Och.
Efter en lite mer vitaminberikad frukost, nummer två, bar det iväg några mil med bilen. Till ett alldeles eget barnhus, men mer om det en annan dag.
Och vet ni.
Jag kan verkligen rekommendera att ta ledigt på barnens födelsedagar, om man kan. Det är helt fantastiskt att spendera en helt vanlig vardag och göra den till fest tillsammans med med dem som betyder allra mest. Men nu är det dags att göra i ordning för i morgon. Efter fester kommer ju som bekant en dag imorgon också…
Idag är det en fantastisk dag. Det är fettisdagen…
Nje.
Även om jag tycker om semlor så är det något lite mer sött, bulligt och helt oemotståndligt jag pratar om. Iallafall för oss. Vår lilla minikille fyller tre år idag.
Han som är en av två att lära mig vad jag har för plats här på jorden. Han som är en av två som fyller mina dagar med liv.
Idag har hela familjen tagit ledigt från vardagen och skall vara tillsammans och göra något speciellt. Idag är det hans dag. Det startade med tre ljus i en drömtårtabit på sägen (ni skall få se sedan), en liten blomma vid hans plats till frukosten och sedan och sedan åker vi iväg på barndag. Bara vi. Hela dagen.
Idag min miniprins. Idag är det din dag.
Vad tycker ni om guldtrenden?? Håller den i sig över våren. Jag har sett att modeeliten åker på inköpsresor till höstkollektionerna nu. Jag säger bara nej.
Kort och gott.
Vänligt men bestämt.
Någon måtta får det vara. Det är ju låga skor med bara anklar och solglasögon vi ser fram emot nu.
Jag är så grymt sugen på att tända på (Ja precis) det där Black Figue ljuset förresten. Ibland går jag runt med det i handen, bara för att det sätter igång dendär bligladsprittiga känslan. Ni vet när tanken flyger iväg och jag bara ser ett gäng tjejer här. Klänningar, musik, pompoms, höga glas, festlig dukning, skratthicka och Black figue ljuset.
Vill ni veta vad den luktar?
Man.
Ni vet sådär manligt – manligt.
Så nu förstår ni att jag nästan inte kan sluta tänka på dendär tjejkvällen utan män men sådär manligt – manligt ändå. Ni förstår va?!