Det är såklart svårt att skriva ett inlägg efter det förra (finns här). Min mormor andas lugnt och stilla trots vandringen hon utför. Det ligger som ett töcken runt oss såklart.
Jag vill ändå visa mina vackra orkidéer. Vet inte varför de blommar ut så fantastiskt just nu. De kanske vill visa oss livskraft.
Jag vet inte.
Hälsa till mormor från Tidaholmarn!
Hon och Kurt är så fina.
Kramar / Mats
Du är allt en sann vän du!! Kram<3